Våra utgångspunkter när vi driver frågor om infrastruktur är
- Att det ska vara lätt att bo, leva och verka på hela Åland.
- Att allt som konkurrensutsätts ska gynna det åländska näringslivet och samhället
- Att avgiftspolitiken ska sträva mot effektivitet och lägre kostnader för skattebetalarna. När konsumenter bär ansvaret för sin konsumtion skapas incitament för effektiviseringar och hållbarhetskriterier främjas.
Flygtrafiken behöver utvecklas för att förbättra förutsättningarna för hela Åland i allmänhet och näringslivet i synnerhet.
Skärgårdstrafiken ska med rimliga kostnader anpassas till behovet och turtäthet och fartygsstorlek ska styras av efterfrågan. Utbyggnad av kortrutt och fasta förbindelser har stor betydelse för utvecklingen i skärgården. Enhetliga färjefästen skulle skapa förutsättningar för ett effektivare utnyttjande.
Offentlig-Privat-Samverkan, s.k. OPS-finansiering, bör övervägas för att förverkliga stora delar av kortruttsplanerna. Större infrastrukturella utbyggnader som förbättrar trafiksituationen kunde delvis finansieras av brukarna.
Kollektivtrafiken ska med rimliga kostnader anpassas till behovet och turtäthet och fordonstyp ska styras av efterfrågan. Vi förordar subventioner av kollektivtrafiken men anser att avgifter ska utgöra en del av finansieringen.
Fordonstrafiken är viktig för Åland och vårt vägnät måste anpassas efter de behov som finns. De stora resurser i utförandeledet, som finns i såväl Mariehamn som i LRs infrastrukturavdelning, bör samordnas och konkurrensutsättas. Det är utsläppen som ska bekämpas, inte bilisterna. Ur ett hållbarhetsperspektiv behöver vi stimulera alternativ till dagens fordonstrafik. Alternativ som bör prioriteras är bl.a. stimulansåtgärder för samåkning och övergång till fordon som drivs utan fossila bränslen.
Vi bör utveckla avfallshanteringen till att bli en resurs.
En väl utvecklad infrastruktur för informationsteknologi ska prioriteras. Det offentligas roll bör minska och inriktas på styrning via lagstiftning.