Under året som gått har Finland firat att det var 100 år sedan Finland blev självständigt. Det är också en del av vår egen åländska historia.
Runt om på Åland har hundraåringen firats, på dagis, i skolor, på äldreboenden och i föreningar.
Konsertberättelsen ”Karelen, Karelen” blev en uppskattad och känslosam upplevelse.
Många av oss bär på en liknande historia. Familjer som blivit tvingade att fly för sina liv och lämna allt, förutom minnen, bakom sig. Barn kom ensamma till Åland, då deras föräldrar inte såg någon annan utväg för barnens trygghet än att lämna dem i främmande människors omsorg.

Om fem år ska vi fira att självstyrelsen fyller hundra år. Jag hoppas att vi alla ska kunna känna stolthet och glädje inför det. Vi har en spännande historia och förstärkt med vår demilitarisering och neutralisering är vi en intressant ögrupp i Östersjön. Tillsammans ska vi lansera världens bästa ställe att bo på.

Lagtingets utmaningar 2018 blir svenska språkets ställning i Finland, kommunstrukturen, självstyrelselagsrevisionen, och att med de tillbudsstående medlen prioritera välfärdsfrågor för oss alla i vardagen.
Jag hoppas att vi ska värna vårt nordiska samarbete, att vi ska se varandra som grannar och vänner.
Oavsett varifrån vi kommer eller vart vi är på väg ska vi kunna mötas av en utsträckt hand redo att hjälpa. Det krävs mod både att fråga efter hjälp men också att erbjuda en medmänniska sin utsträckta hand.

Under de senaste veckorna har en omfattande och gripande debatt tagit plats i olika slag av media. På Åland fick uppropet namnet Ålandockså. Kvinnor i olika åldrar har vittnat om övergrepp och missförhållanden. Erfarenheter som satt sina spår, som präglat deras liv och tilltro till såväl män som vuxna i allmänhet. Det är modigt av kvinnorna att berätta. Vi måste arbeta systematiskt med att ändra attityder.
Vi måste stå upp och säga ifrån då vi ser att någon far illa.
Jag vill tro att uppropen gett resultat och att vi tillsammans kan ändra på missförhållanden.
Det handlar om respekt. Respekt för alla människors lika värde.

Det är många och stora reformer på gång på Åland. Här handlar det om att samtidigt som man informerar om varför förändringar måste till, lyssna på invånarnas frågor och på ett respektfullt sätt svara och möta deras oro.
Jag hoppas att vi tillsammans ska ta i beaktande att människor är födda på olika ställen runt om i vårt landskap och att ingen ska behöva lämna sin hembygd för att service och levnadsvillkor dras in.

Näringslivet tillsammans med offentlig sektor är viktiga för att vi alla ska kunna erhålla service.
Det åländska näringslivet kan liknas vid delfiner mellan oceanångare, det anpassar sig efter fart och rörelser. Det är smidigt och mångsidigt.
Inom såväl näringsliv som offentlig sektor är det angeläget att ha en tydlig och målmedveten agenda gällande karriärsplaner för en nyrekryterad medarbetare. Det är viktigt för såväl kontinuitet som bibehållandet av kompetens.

Kreativa och mångkulturella miljöer är attraktiva för många i dag. De är en del av rekryteringsprocessen liksom arbetet med ett hållbart samhälle. Hållbarhet ska genomsyra en arbetsplats och vara ledorden för koncernen, företaget eller förvaltningen för att attrahera nya krafter. Fördjupad kompetens om självstyrelsens anda och mening bör stärkas hos såväl politiker som tjänstemän för att i sin tur kunna ge den kunskapen vidare till nästa generation.

Tillgången till närproducerade produkter är också viktig, alldeles särskilt inom livsmedelsbranschen. Att sätta Åland på tallriken eller att vara ”axgan” dvs att äta åländskt blir allt vanligare. Det är ett betydande konsumentskydd att veta var maten man äter kommer ifrån, hur den är framställd och att inga långa resor har förekommit innan varan nått våra kök. Allt fler väljer ekologiskt vilket sporrar fler odlare att gå över till det mer arbetskrävande odlingssättet.

På samma sätt som vi värnar om naturen och dess resurser hoppas jag även att vi ska se om våra barn och äldre. Vi ska arbeta för ett tillgängligt Åland för alla. Vi ska minnas att alla inte har samma ekonomiska förutsättningar vilket kräver målmedvetna politiska beslut på olika nivåer.
De finns många äldre som känner sig ensamma och har av olika orsaker svårt att ta del av utbud från såväl, tredje sektor, församling som kommun. Vi måste hitta en balans där möjligheten att bo hemma finns men då ensamheten och otryggheten blir stor ska goda alternativ finnas. Det är i vardagen tryggheten ska bli verklighet.
Vi kan alla vara en god granne som tittar in en stund och frågar om vi kan hjälpa till med något.

Vi möter ett nytt år, oskrivet och hoppfullt.
Men klockorna ringer inte bara för något nytt utan även för det år som just har passerat. Ett år med många minnen att ta tillvara.
Livet går och ett ögonblick kommer aldrig mer igen. Det är därför viktigt, men svårt, att leva i nuet och glädjas åt de små ögonblicken.

Jag önskar att det kommande året ska fyllas med respektfullhet, gemenskap, värme och kärlek.
Gott Nytt År!

 

Här kan du lyssna på talet: