Talman,

Moderat Samling för Åland fortsätter att regera. Nu, liksom förra mandatperioden, med socialdemokraterna. Det som är nytt är att centern har bytts ut mot liberalerna. Ett mittenparti som har fått ge plats åt ett annat mittenparti alltså. Så vad är skillnaden då? Det återstår förstås att se, men det skiljer sig en del. Redan nu kan man se nya möjligheter öppnas i regeringsprogrammet, såsom i frågan om kommunstrukturen. Jag ska återkomma till frågan om kommunerna alldeles strax, men först lite annat.

Den frågan som överskuggar det mesta är ekonomin. Regeringsprogrammet har utmärkta skrivningar om kraftsamlingen kring att få hållbarhet i ekonomin. För det första ska det sättas utgiftstak för alla de olika verksamheterna. Det är bra och något som lyftes från vårt parti redan för sju år sedan när vi satt i opposition. Att inte ha tak på utgifterna är lite som att köra ”nercabbat”, det går bra när det är solsken och fint väder, men när det blir oväder så är det inte så trevligt längre!

För det andra ska intäkterna täcka driftsutgifterna och vi ska den här mandatperioden nå så långt som möjligt vi kan med att årsbidraget är positivt och även täcker avskrivningarna. Självklarheter kan tyckas, men ack så viktigt att sätta ner på pränt. Det här kommer att kräva ytterligare inbesparingar, men också en politik som fokuserar på att få mer intäkter. Vi måste alltså sätta Åland i rörelse! Det står redan en del om detta i regeringsprogrammet, men mer kommer sen om hur det ska gå till i tilläggsbudgeten i början av nästa år där vi pekar ut riktningen och ger mer detaljer. Här kommer vi i Moderat Samlings lagtingsgrupp att aktivt bidra med förslag och stötta finansministern och hela landskapsregeringen i det viktiga arbetet med tilläggsbudgeten. Den blir på många sätt avgörande för hur väl landskapsregeringen kan komma att lyckas i arbetet med att få en hållbar ekonomi.

I vår lagtingsgrupp är vi särskilt nöjda över att regeringsprogrammet sätter fokus på att minska byråkratin för näringslivet, till exempel genom den översyn som ska göras av ÅMHM:s verksamhet som ett led i att skapa en enklare vardag för våra företag. Och vi har med den för oss alla viktiga sjöfarten med vår utbildning och det maritima klustrets potential i fokus. Möjligheten att införa utmanarrätter ska prövas. Detta fanns med i förra regeringsprogrammet, men genomfördes aldrig. Nu måste landskapsregeringen titta på frågan. Nu ska även landskapsregeringen ta ställning till vilka landskapsverksamheter som helt eller delvis kunde utföras av privata bolag eller av tredje sektorn. Mycket bra!

Miljöfrågorna kopplas ihop med näringslivet i en ministerportfölj. Lyckas vi med att ha näringslivet med i hållbarhetsarbetet så kan vi nå riktigt långt med en bättre miljö för oss, våra barn och kommande generationer. Här kan det finnas skäl att i första hand sätta fokus på sådant som ger lönsamhet samtidigt som det förbättrar för miljön.

Entreprenörskap och kreativitet ska vara i fokus i skolan. Lyckas vi med detta kommer vi på sikt ha ett Åland som erbjuder kreativa miljöer och som fostrar morgondagens framgångsrika anställda och företagare. Jätteviktigt eftersom alla nu borde veta att det är jobben som ger pengarna till välfärden. Man kan inte äta kakan före den har bakats.

Talman,

När det gäller socialpolitiken verkar alla vara överens om att socialvårdslagstiftningen behöver ses över. Det ska göras nu, med tredje sektorn involverad. I samband med det ska en anmälningsplikt övervägas, alltså en åländsk ”Lex Sarah” som vi har fört fram länge nu. För oss inom Moderat Samling är det viktigt att man visar respekt för människor, även de äldre. Vi ser det som självklart, men vi är inte naiva och vet att det ibland tyvärr kan uppstå problem, så det är bra att landskapsregeringen tittar på det här nu. Det vore viktigt att både offentligt och privat anställda, i lag, har rätt och skyldighet att anmäla missförhållanden. Sedan blir det en av flera efterfrågad ny äldreomsorgslag där till exempel mätningen av funktionsförmågan ska bli obligatorisk för att säkerställa rätt vård på rätt nivå.

Inom hälso- och sjukvården måste vi få ner kostnaderna och öka intäkterna för att klara av de ekonomiska utmaningarna samtidigt som vi säkerställer en hållbar vård av god kvalitet. Det här är en av de största utmaningarna. Regeringsprogrammet tar sikte på att utveckla verksamheter i samverkan med den privata och tredje sektorn, vilket sannolikt är nödvändigt då vi inte kommer att klara av allt själva i offentlig regi.

Möjligheterna till ökad självfinansiering för ÅHS ska utredas och avgifterna ska ses över. Vi kommer med stor sannolikhet att komma fram till att en hel del avgifter måste ändras. Det förebyggande arbetet är också synnerligen viktigt för att långsiktigt få ner kostnader i sjukvården. Bra att fokus sätts på att främja och förebygga den psykiska hälsan.

Landskapsregeringen ska också titta på möjligheterna till att införa ett friskvårdsavdrag eller andra friskvårdsstödjande åtgärder. Det här är vi övertygade om att kunde vara bra eftersom en satsad euro på friskvård ger flera euro tillbaka. Åtgärder som stödjer friskvård blir alltså självfinansierande på sikt. Vi hoppas att det kunde inspirera lite mer till att fler har en hälsosammare och positivare livsstil. Dom som håller sig igång, slutar röka, äter sundare eller stressar mindre har också större förutsättningar att hålla sig friska, vilket förstås är bra såväl för den enskilda som för oss alla genom en minskad belastning på sjukvården.

Slutligen om regionalpolitiken. Äntligen kan vi överhuvudtaget titta på frågan om kommunstrukturen. Större och starkare kommuner ger bättre service. Om vi ska kunna ge en mer likvärdig rättssäker service och möjliggöra långsiktigt hållbara ekonomiska enheter på kommunal nivå över hela Åland, så måste vi ha större och starkare kommuner. Nu tar vi med kraft tag i frågan och ser över landskapsandelssystemet i syfte att uppmuntra till samgående samt utreder alternativ till dagens sexton kommuner och genomför en folkomröstning under mandatperioden. Därefter tas beslut om den fortsatta processen när vi vet vad ålänningarna tycker. Ingen borde väl kunna vara emot det här, eller vill man inte ens veta vad folket tycker baserat på faktaunderlag?

Till sist vill jag bara säga att vi i vår lagtingsgrupp vill rikta ett tack till våra regeringskollegor. Arbetet med regeringsprogrammet har bedrivits med öppna kort och stor tillit till varandra. Det har aldrig funnits någon oro för att den ena eller den andra driver en dold agenda eller att någon taktikerar bakom kulisserna. Så bygger man förtroende för varandra. Och politik handlar om just det; förtroende.