Här kan ni ta del av gruppordförande Gun-Mari Lindholms gruppanförande;

Talman, kollegor, bästa lyssnare

Politik är passion!

Dagens politiska strömningar i världen ger en tydlig signal att vi ska tala med och lyssna till människors behov, vi ska ta del av deras vardag, känna till deras besvikelser och missnöje! Och göra något åt det!! Det finns inte enkla svar på svåra frågor!

I oroliga tider är det viktigt med stabilitet och långsiktighet.

En budgetdebatt ger möjlighet oss möjlighet att berätta vad vi vill, vad vi prioriterar utifrån våra olika perspektiv, våra ideologier, våra erfarenheter och kunskap inom olika områden.

Hurdant samhälle vill vi ha?

Jag har följt budgetprocessen på avstånd men haft möjlighet till insyn och möjlighet till att kommentera den.

Analyserar vi budgeten ur ett brukarperspektiv hittar vi guldkorn men också sådant som inte kommer att mottas med hurrarop.

För att känna tillit och framtidstro behöver samhället ha en god ekonomi, bygga på hållbara strukturer, andas öppenhet och vara inkluderande.

Människor ska känna sig trygga!

Vi ska ha ett samhälle som är tryggt, modernt, ser nya trender, förebygger våld, samarbetar nationellt och internationellt för att motarbeta människohandel och annan kriminalitet men samtidigt ser den lilla människan, värnar småskalighet och allt det som är unikt.

Vi står inför fjärde generationens självstyrelselag som skall dels åtgärda oklarheter i behörighetsfördelningen som lett till HD-tolkningar som strider mot självstyrelselagens grundsyfte och dels förenkla överföring av behörighetsområden samt anpassa klumpsumman till dagens verklighet.

Omvärldsbilden med nya politiska strömningar med svag kännedom om självstyrelsesystemet och allt färre som kan svenska inom statsförvaltningen försvårar och utmanar reformarbetet. En annan viktig faktor nu och i framtiden är kunskapen i den speciella konstitutionella juridik som reglerar det åländska autonomibygget inom Finlands grundlags, EU regelverkets och Genevebeslutets gränser. På Åland har vi kanske en handfull personer som behärskar den konstitutionella juridiken fullt ut, och kanske dubbelt så många i Helsingfors. Det är med kunskap vi kan argumentera och nå våra mål. Så det är dags att redan nu ta vara på och utbilda ungdomar i vår konstitutionella och folkrättsliga juridik för att lyckas i nästa självstyrelselagsreform.

Finlands ansvar att upprätthålla självstyrelsen på svenska förutsätter att statsförvaltningen fungerar på svenska. Nuvarande behörighetsuppdelning har skapat många delade rättsområden där både landskapslagar och rikslagar behöver tillämpas sida vid sida och som förutsätter en kontinuerlig dialog mellan tjänstemän i Mariehamn och Helsingfors. Den dialogen skall enligt grundlagen föras på svenska. Klarar statsförvaltningen av det idag eller i morgon?

 

Kanske vi ska fungera på engelska tillsammans, som vi redan gör i EU-sammanhang där många av våra lagar tar sin form. Vi förutsätts vara delaktiga i den nationella beredningen av ett direktiv som i praktiken undantagslöst går på finska. Det betyder att den behörighet lagtinget delegerat till Bryssel i det nationella direktivberedningsskedet flyttas till Helsingfors och försiggår på finska. Helt i strid med intentionerna för självstyrelsen, vars huvudsyfte är att bevara det svenska språket, kultur och lokala sedvänjor/ skydda oss mot en förfinskning. Här borde Självstyrelselagen anpassas så att EU ärenden inte längre skulle anses vara utrikespolitik, då skulle direkivberedningen för Ålands del skötas på Åland.

Den s.k. Sote-reformen i Finland visar på hur regeringen i Finland kan urholka självstyrelsen genom att föreslå en sociallagstiftning, där Åland har behörighet, som skattefinansieras på ett sånt sätt att Åland inte har behörighet. Kort sagt ingen reform på Åland, men ålänningarna får vara med och betala för reformen.

Regeringen har satt hela Åland i rörelse. Det debatteras och diskuteras reformer och strukturer i så gott som alla kommuner. Reformer som ska trygga människors liv på långsikt. Förtroendevalda styrelser och fullmäktigen formulerar sina åsikter samtidigt som många medborgare fyller i enkäter om hur de vill att vårt samhälle ska vara format i framtiden.

Samarbeten formaliseras i syfte att det ska bli effektivare och mer rättssäkert.

Vi tänker alla på våra uppdragsgivare, medborgarna. Vi ska lyssna till vad representanter från stad, landsbygd och skärgård säger.

Hur vill de att framtidens Åland ska vara strukturerat för att garantera fortsatt tillgänglighet till vardagens alla olika behov av service.

Vi lever längre, är bland de lyckligaste och mest välbärgade sägs det i statistiken och det stämmer säkert in på de flesta av oss men långt i från alla. Det är beslut här i lagtinget som är avgörande för hur vi gemensamt upplever att vi har det bra.

Just nu ser vi ett upprop med nätverket för ungdomsarbete som initiativtagare för att ha ett Barnskydd på hela Åland. Argumenten är just det vi talat om nämligen att tjänstemännen upplever ärendena så komplexa att de behöver varandras erfarenhet och kunskap för att göra ett så bra arbete som möjligt med tanke på barnens bästa.

Vi kan applicera samma tanke på flera områden. Ett stort och viktigt område är äldreomsorgen. Att oavsett om man bor hemma eller på omsorgsboende ska man känna sig trygg och älskad. Äldreomsorgen förtjänar ett särskilt omnämnande och jag återkommer till den under morgondagen då vi debatterar social och hälsovård.

Något jag finner enormt glädjande är det matintresse som blomstrar just nu. Vi sätter Åland på tallriken their explanation.

Vi vinner priser för godaste bröd, korv, kött vin och öl.

Det är närproducerat, en del dessutom ekologiskt och närproducerat. Det är hållbart! Det är småskaligt och gårdsproducerat. Vi ser unga entreprenörer värna miljö, djur och natur. Driftiga småföretagare bildar kittet i åländsk ekonomi.

Även om vi idag har ett intensivt arbete som går i riktningen mot färre kommuner ska hela Åland leva. Utskärsbyar kommer alltid att ligga där de ligger och vikar och berg kommer alltid att vara där de är. Vi måste kunna säga att det ska gå att leva runt om på hela Åland.

Nu gäller det att vi tydligt visar vad vi vill. Att tydligt visa att skärgården är vårt fönster till omvärlden, till turister och hemvändande ungdomar.

För att möjliggöra samarbeten i ytterskärgården måste förbindelserna vara sådana att de binder samman skärgården och inte som i dag är linjära. Det ska inte kräva två övernattningar i Mariehamn för en seglingbo som en lördag vill fara på begravning till Sottunga.

Dessutom då man ser Sottunga från sitt köksfönster och distansen är knappa tre sjömil.

Våra barn och ungdomar är vår framtid. Trygga barn ger trygga vuxna. Ett öppet, inkluderande och mångkulturellt samhälle är helt naturligt för de allra flesta ungdomar vilket är viktigt att vi i ord och handling visar att vi arbetar för. Att alla har samma värde, möjlighet att öppet visa vem man älskar och vill dela sitt liv med oavsett kön eller etnisk bakgrund.

Agera med omtanke och värde. Lev som du lär!

 Framtidens ledare kanske börjar som högskolepraktikant vid förvaltningen. Ger vi dem tillräckligt utmanande och intressanta arbetsuppgifter, trevligt mottagande, uppmuntran och visar oss intresserade av deras kunskap så kan de gott vara just de som återvänder hem och bär förvaltning och självstyrelsen vidare. Personalpolitikens utformning inom förvaltningen spelar en viktig roll inte minst vid rekrytering och att ta tillvara våra hemvändande ungdomar.

Därför vill jag nu i likhet med tidigare slå ett slag för möjligheterna till och betydelsen av högskolepraktikantplatserna.

Arbetsvärdering och jämställda löner hör till personalpolitikens kärna vilket vi måste komma till rätta med inom en snar framtid

Hemarbetet som många kvinnor utför ska värderas. Vi har sett förmåner bli pensionsberättigade, att man har möjlighet att få avlastning och lön för att vara vårdare av närstående. Många kvinnor som i dag nått pensionsåldern har så låg pension att de inte klarar av att leva de liv de vant sig med. Vi talar om pensioner som ligger mellan 800-  1000€. De är kvinnor som burit ansvar för familj och barn och lågavlönade inhoppare i arbeten inom såväl omsorg som service. Det är en grupp som vi måste ha i åtanke då vi höjer avgifter och gör andra förändringar som blir avgörande för till vilken grad de kan använda sig av servicen.

Det är glädjande att hemvårdsstödet är kvar i sin nuvarande form. Det är väsentligt att  vi politiker ger signaler att vi också värderar föräldrar som väljer att stanna hemma med sina allra minsta.

Vi ska uppmuntra till ett hållbart leverne med utrymme för vila, jämställdhet, till återvinning och omtanke om varandra.

Talman avslutningsvis vill jag lyfta ett ämne som tål diskuteras nämligen barn med särskilda behov och deras möjligheter till utbildning och framtida studier.

Möjligheten till anpassad undervisning är olika beroende av skoldistriktens ekonomi och de vore bra om man i arbetet med förnyande av landskapsandelar kunde analysera och fördjupa sig i den problematiken. Alla barn och ungdomar ska ha samma möjligheter till undervisning på den nivå de behöver och utifrån deras behov.

Vi har inte gymnasieutbildning för alla med anpassad läroplan och jag skulle hoppas att vi kunde erbjuda den även utanför Åland.

Insatser som riktar sig till ungdomar som hotas av utanförskap ska prioriteras.