Läs ledamot Annette Holmberg-Janssons anföranden i budgetdebatten; i det första berörs jämställdhet och våld och i det andra har fokus på ÅHS.

Talman

Ledamot Runar Karlsson lyfter i en replik sin oro för kvinnor och barn som far illa genom fysisk och psykiskt våld. Det är jag också!

I vår budget kan vi läsa att landskapsregeringens jämställdhetspolitik har tre fokusområden: jämnställdhet och jämlik vård, våld i nära relationer och lika lön för likvärdigt arbete, så de ledamot Runar Karlsson efterlyser och påstår att inte nämns om i budgeten är alltså inte helt rätt. Jag hade förmånen att tillsammans med flera medlemmar från ÅHS styrelse och ledningsgrupp delta på konferensen Hälsa, vård och jämställdhet – en konferens om genusstrukturer i hälsa och vård i juni som LR var med och arrangerade tillsammans med Nordiska ämbetsmannakommittén för jämställdhet och nordiska ämbetsmannakommittén för social- och hälsofrågor buy cheap levitra online. Där vi fick ta del av forskning som entydigt visar att hälso och sjukvården behandlar kvinnor och män olika. Vi vet alla här att på flera arbetsplatser är sjukskrivningstalen höga och att kvinnor är mer sjukskrivna än män. Studierna visade att det finns osakliga föreställningar om kön och om kvinnors och mäns sjuklighet och att det påverkar hur patienter sjukskrivs och rehabiliteras, Kvinnor får oftare diagnoser som betonar psykiska problem som stress och oro, medan männen får mer renodlade kroppsliga diagnoser. Undersökningar som gjorts från Försäkringskassan i Sverige visar att män får mer och dyrare rehabilitering än kvinnor, trots att kvinnor sjukskrivs oftare och längre. På konferensen belystes det att genusperspektiv även är ovanligt i medicinska studier – Ofta undersöks bara män, även om det handlar om exempelvis ett läkemedel för båda könen, men utvecklingen går åt rätt håll. Vården av hjärtinfarkt är ett exempel, för tio år sedan fick kvinnor med infarktsymtom vänta betydligt längre på ambulansen och sitta längre på akuten än män. Infarkt sågs som en manlig sjukdom. När statistikanalyser visade att infarkt och stroke dödade lika många kvinnor som män, ändrades vårdpersonalens inställning. I dag är hjärtvården mer jämställd.

Allt detta är förstås oerhört viktigt att ha kunskap om och vi fick på konferensen även lära oss vikten av att använda sig av verktyg inom vården som gör att det blir självklart att ställa de tuffa och svåra frågorna jämt, alltid och till alla personer oavsett.

För det är ofta så att personer som utsätts för våld i nära relationer söker ofta vård för något annat . Så genom att tidigt identifiera dessa patienter kan man lättare ställa adekvata frågor för att ringa in problemet, ge möjlighet att bryta situationen och erbjuda hjälp och stödåtgärder. Vi i ÅHS styrelse tillsammans med ledningsgruppen lyfter nu dessa frågor ännu mer än tidigare. Vi vet att personalen har god kunskap om dessa frågor, men för stora delar av personalen är frågan om våld i nära relation en svår fråga och trots att en patient kan besöka dem många många gånger är det inte självklart att man identifierar problemet. Vi kommer därför att utse en arbetsgrupp för att se hur vi kan införa ett system där alla alltid får samma frågor, då blir det inte svårt att ställa dem. Sen om det krävs tio besök eller flera innan personen ifråga vågar säga hur det är så är vinsten ändå stor. För Psykisk och fysiskt våld skall aldrig vara ok, aldrig någonsin!

Talman!

Vi har under de senaste veckorna debatterat sjukvården på Åland en hel del vilket man ändå måste försöka vända till någonting positivt. Något så viktigt och väsentligt i våra liv skall få ta plats i debatten och självklart är det tufft att göra förändringar i något så heligt. På Åhs går det dagliga arbetet vidare med att producera en bra vård till våra ålänningar och här debatterar vi detaljer som helt avgörande kan förändra den vardag de har, så är det och har alltid varit.

I spörsmåls debatten som var helt nyligen lyfte jag redan en del positiva förändringsarbeten som pågår just nu på Åhs men vill gärna lyfta dem igen i budgetdebatten. Ett av dem är den palliativa mottagningen .

Palliativ vård är en helhetsvård av patienter i ett skede där sjukdomen inte längre svarar på botande behandling. Målet med mottagningen är som sagt att kartlägga patientens totala situation och behov av vård för att kunna ingripa i ett tidigt skede när symptomen förvärras och att patienten skall kunna vara i hemmiljö så länge som möjligt. Detta har nu gjorts inom befintlig budget

Dagkirurgi är något annat som förverkligats under detta år vilket innebär att patienten kommer till sjukhuset på avtalad tid, den dag operationen ska ske och går hem samma dag vilket alltså medför att patienten inte behöver läggas in och stanna över natten. Flera stora studier har visat att dagkirurgi är säker och inte utsätter patienterna för risker. Det finns i dag data som visar på vins­ter med en förkortad sjukhusvistelse. Man räknar med i Sverige att upp mot 80% av all kirurgi sker dagkirurgiskt före 2024. Genom att möjliggöra fler operationer per dag kan patientkön kortas .Att jobba för att ha ett fullt utnyttjande av operationssalar och dessutom minimera väntetiden för patienter är viktigt. Dessutom finns möjlighet att spara pengar genom att utnyttja lokaler och personal så mycket som möjligt.

Talman! Äntligen får vi börja bygga en ny geriatrisk byggnad,

Vi kommer nu från styrelsen att utse en byggnadskommitté för att etapp 1 skall kunna påbörjas , det kommer att göras på nästa styrelsemöte. En stor del av planeringen för byggnaden är klar, och oj så efterlängtad den är av alla på sjukhuset efter alla de fördröjningar som detta projekt ändå haft.

Etapp 1 är nu kostnadsberäknad till 12,5 miljoner euro (nybyggnation i två våningar). I våning 1 placeras avdelning 1 med allmän geriatri och palliativa samt mottagningsverksamhet det är fullt i huvudbyggnaden.

I våning 2 placeras avdelning 2 (rehabilitering)
Det är budgeterat 21,2 miljoner för ”rehabiliterings- och geriatribyggnaden”Kommittén torde kunna utse konstruktörer ganska snabbt och projekteringen tar ca 1 år. Årsskiftet 2017/2018 torde man kunna bjuda ut entreprenaden.

Många undrar om vi verkligen behöver det här huset, ÅHS är ju så stort. Jo visst är ÅHS stort men i dagsläget väldigt trångbott ändå. Det finns många enheter som med fördel skulle kunna flytta ut till det nya huset men först av allt skall geriatrin få de ändamålsenliga lokaler som de blivit lovade.

Talman I modern sjukvård används MR ( magnetresonanskameran) i allt större omfattning. Antalet undersökningar har under de senaste 5 åren ökat med cirka 7 % per år. På Åland har ökningen varit mindre omfattande på grund av att tillgången till MR varit begränsad till en mobil enhet som besöker Åland var tredje vecka lörd- söndag. Efterfrågan ökar främst av medicinska skäl . MR ger bland annat en bättre diagnostik vid stroke samt bättre kvalitet vid alla typer av hjärnundersökningar. En bättre tillgång till MR gör att ÅHS kan använda undersökningen i större utsträckning än i dag för cancer patienter. En stationär MR möjliggör att rullstols och sängburna patienter även de kan undersökas. Det kan vi inte göra i den mobila enheten. Det finns ett flertal medicinska fördelar med MR som kan beskrivas som kvalitetsförbättringar för vården.

Dessa är dock svårare att översätta i ekonomiska termer. Men vi måste väl alla vara överens om att det att höjer vårdkvaliten och livskvaliten för patienterna på ÅHS.

(Förslaget är utrymmen för mottagningsverksamhet där demensen var planerad.)

(Landskapsregeringen har sagt att ÅHS ska in i fastighetsverket och styrelsen kommer att få en konsekvensanalys med anledning av detta.)